Mors dag

Ja igår fick jag då uppleva min första mors dag. Det hände inget speciellt - jo Björn tog barnen vid 6 på morgonen så jag fick sova i typ 1-1½ h mer. Annars hände inget speciellt men jag skall inte spela martyr över detta. Vi har liksom inte hunnit med att tänka på såna där saker som årsdagar, mors dagar och annat för det har varit så himla mycket annat just nu. Vi får fira en vecka i streck senare istället.

Men i alla fall så fick jag ett kort som Dino och Polly hade målat åt mig. Eller det skulle ju föreställa det. Björn lämnade fram det och fnissade kopiöst mycket och tyckte han varit jätterolig som målat på en bebis vis. Det jag mest garvade åt var att jag vet att det skulle se precis likadant ut ifall det varit Björn som målat "på riktigt".

Bäst just nu

Dino har hittat sin snopp. Den här fantastiskt roliga lilla tarmen som bara finns att dra i och som det helt plötsligt kommer vatten ur. Häromdagen kom det till exempel vatten i en stråle rakt mot ansiktet, väldigt festligt.

En annan festlig sak, enligt Dino, är att snabbt som en liten vessla ta ner handen och dra lite i snorren när mamma byter en bajsblöja. Vad han kanske inte riktigt räknat med är att det ibland fastnar lite kladd av okänd natur på handen. Då börjar den stora fighten att hinna torka av handen innan han bestämmer sig för att smaka på vad det kan vara för något alternativt kletar ut det i hela ansiktet.

Små enkla saker som tydligen gör vardagen väldigt mycket roligare.

Men håll käf.....

Idag var vi med om världens störigaste grej. Dino toklackade efter en för honom alldeles för lång promenad där han var tvungen att ligga ner i vagnen. I början sket vi i att han skrek och gick vidare men till slut så var det bara att plocka upp honom, sätta sig på närmaste parkbänk och börja trösta.

Då kommer det förbi en hurtig kvinna i 35+ med sin yogamatta och stannar till och frågar om han är ledsen. Vid det här laget var Dino som en pinne och hade tårar som sprutade ca 3m. Jag hade lust för att fråga henne om hon var helt dum i huvudet men överlät snacket till Björn som snällt och fogligt sa något om att han var lite trött. Tyvärr nöjer sig inte hon med det svaret utan skall stå och prata i typ 5 min och komma med tips som "han har säkert lite ont i magen" och dessutom passa på att fråga mig ifall jag fortfarande ammade. Jag var redan på rätt dåligt humör men hon tog ju fan priset.

Gå och dö. Fast det sa jag inte men jag tänkte det högt flera gånger. Man lägger sig INTE i andras barnuppfostran så länge det inte är någon som slår sitt barn.

Sista veckan

Ja så går då sista helgen i Stockholm mot sitt slut. Naturligtvis med fantastiskt väder som gör att Stockholm verkligen visar upp sig från sin vackraste sida. Helgen har varit vikt åt att försöka få lite ordning på alla prylar och allt annat vi har liggande som helst inte skall släpas med till Linköping. Det går sådär. När vi vaknade idag och såg solen så bestämde vi oss för att pausa lite och ta en promenad bort till Hornstull där det pågick vad som kan vara världens största loppis. Alla som bor ställer sig utanför sitt hus med ett bord där de samlat all världens skit på. Sen kommer folk och röjer och köper förmodligen allt. Och nästa år är det samma sak igen. Trevligt och väldigt typiskt Söder. Att ta sig fram med en tvillingvagn var dock kanske inte det smartaste.

Vi hängde en sväng i Högalidsparken och mindes svunna tider när vi bodde alldeles i närheten, vårt första gemensamma boende. Det var visserligen bara 1 år sedan och egentligen inte det första gemensamma för det var en 1a på 20kvm på Kungsholmen som Björn hyrde till ockerpris av en klasskompis. 6000:- i månaden för 20kvm. Det är ju helt sjukt. Då fick han ändå 500:- i rabatt.

I vilket fall som helst så sitter jag här hemma nu och funderar på vad jag skall ta tag i. Flyttgubbarna kommer att packa allt åt oss på torsdag men jag vill ändå bli av med skräp samt försöka planera så att några kartonger med det absolut viktigaste blir packat av oss. Men jag orkar inte riktigt. Jag tar det imorgon istället.

Mina nerver

Plocka gärna fram en skämskudde innan ni trycker på play.




Stackars barn som inte får vara just ett barn. Klart ungen skall ha en väska för 15 papp.
När man sedan läser en intervju i Resumé med mamman så blir man ju mörkrädd. "De kan ju vara arbetslösa och outbildade" tillhör mitt favoritcitat i den här artikeln.

Ändrade planer

Följande tre faktorer gör att en shoppingdag inte kommer att bli möjlig:

1. Det regnar ute. Vi saknar regnskydd. Jag orkar inte ta bussen och trängas med allt folk.
2. Jag har inte så mycket pengar som jag skulle vilja ha. För att vara ärlig har jag inte särskilt mycket alls. Jag tänker "Handla på kreditkortet, det kommer ändå pengar från lägenheten snart" men någonstans inom mig hör jag signaturmelodin till Lyxfällan och bestämmer mig för att inte göra så.
   
3. Jag behöver egentligen inte nya kläder. Tvärtom så svämmar det över hemma både hos mig och barnen. Vi hinner knappt använda kläderna till barnen mer än 3ggr innan de har växt ur dem.
   

Jag är väldigt nöjd över mitt mogna beslut att stanna hemma istället. Det skall bli fantastiskt kul. Verkligen.

Har vi en lösning i sikte?

Dino har varit lite jobbig de senaste veckorna på nätterna. Eller jobbig kanske är lite väl snällt uttryckt, han har varit en pain in the ass rent ut sagt. Vanligtvis så har han sovit ganska bra fram till typ 3 snåret i alla fall. Nu har han helt plötsligt börjat vakna vid halv tolv, vid tolv, vid ett och så vidare. Jag har lyckats söva om honom de flesta gångerna men till slut orkar man ju liksom inte mer utan ger med sig och går upp och fixar mat.

Viktigt att poängtera är att vi toppfyller honom vid 20-21 tiden och att han innan har kunnat stå sig på det åtminstone till kl 3. Men helt plötsligt så funkar det inte alls längre.

De små krypen, som inte är så små längre sover fortfarande i samma säng. Detta av anledningen att vi helt enkelt inte har fått plats med två sängar i sovrummet. Men i natt när Björn var borta på Gotland så testade jag att ha Dino i sängen med mig medan Polly (som alltid sover som en stock) fick ligga kvar ensam i spjälsängen. Och voilá - vem sov till halv fyra utan att ens vakna i mellan? Ja inte deras mamma som var uppe ungefär en gång i timman för att kontrollera att de inte var döda. Men Dino bestämde sig helt plötsligt för att han inte alls var så hungrig redan 3h efter läggning. Nu håller vi alla tummar och tår att det kommer bli kanon när vi flyttar till Linkan och han får en egen säng.

Tills dess kanske det blir "någon" av oss som får sova på soffan.

Gamla kort

Vi rensar och hittar Björns gamla digitalkamera som väger ungefär 2 kg. Den fick hänga med när vi var i Thailand och vi skrattar gott åt följande kort. En två äpplen liten hög gubbe med jordens största underbett som dessutom har lyckats trycka in en keps under sin alldeles för lilla moppehjälm.

Framför honom ser ni ett mongo. Ta ingen notis om henne.

Taskig uppdatering

Det har med att göra att Björn är hemma på supersnabb visit (eller om man nu kan säga visit om att komma hem) och vi passar på att röja i förråd och annat så vi slipper flytta ner massa skit till Linkan. Finns ju inget värre än att ALLTID ha de där två kartongerna kvar med skit som man inte vet vad man skall göra av. Jag vill därmed slänga allt. Björn tror att allt går att använda i stugan. Med andra ord tar han med sig lite av grejerna ner på ett ultrasnabbt besök i stugan. Han åker ikväll och är tillbaka imorgon kväll igen. En dag till ensam med huliganerna är ungefär vad jag pallar med nu.

Men i alla fall är det därför det dröjer med lite updates i mitt otroligt spännande liv. Jag hoppas ni har förståelse.

Jag kan berätta att morgondagens projekt kommer bestå av följande:

1. Gå till Sickla och hetsa med lite nya kläder till bebisarna. Och kanske till mig. Because Im worth it.
   
2. Lära mig hur kameran jag fick funkar. Hittills har jag fått i batteriet, minneskortet och ställt in rätt datum. Imorgon är det jag som går ut och bränner av ett par fantastiska naturbilder.
   
   

Oj nu är Björn tillbaka från tvättstugan. Jag måste låtsas se upptagen ut.

Världens sötaste Polly

Alternativ lösning

Vi har inget regnskydd till barnvagnen. Vi har sagt att vi skall köpa det hur länge som helst men hittills så har vi hållit oss inne om det regnat ute och dessutom så var vi förskonade från regn rätt länge här uppe. Tills nu. Idag har det småregnat hela dagen och jag är fast som en fånge i lägenheten med barnen. Jag har ett ofantligt godissug och barnen är dödsutråkade. Vi behöver dessutom som sagt var köpa blöjor. Nu är det så att ett regnskydd till vår vagn kostar 480:-. Då kan vi använda det i max 2 månader för snart börjar det nämligen bli dags att vända på barnen och göra vagnen lite smidigare utan liggdelar. Då är det ett annat regnskydd som gäller. Som snål smålänning kan jag ju tycka att det känns lite surt att lägga ut dem pengarna för så kort tid. Och det är ju inte så att jag kommer ge mig ut frivilligt ifall det regnar, det är mer att jag vill ha något med mig ifall det börjar regna när vi redan är ute. Jag har kollat Blocket men där säljs det mest ihop med vagn osv och dessutom så fanns det bara i Järfälla och såna där avlägsna platser.

Nu till min fråga; tror ni folk här nere i posh-Sjöstaden skulle titta snett på mig om jag klipper lite lufthål i två vanliga svarta sopsäckar?

Döda snigeln!

Vi fick en sån här liten söt bok i namngivningspresent i lördags. Det är en sådan där man skall stoppa in fingret bakifrån och på så sätt bli snigelns huvud och sedan kan man bläddra medan fingret fortfarande är i. Jag fattar ju med att barnen är lite för små för att börja läsa sagor för men de verkar ändå tycka att den här är rätt kul. Ända tills vi kommer till sidan 4. På sidan 4 händer det något och båda får för sig att de under alla omständigheter måste ta död på snigeln. De greppar tag i den dvs mitt finger och får något svart i blicken och ger sedan ifrån sig ett riktigt krigstjut. Därefter är det omöjligt att bläddra vidare.

Jag tror detta beteende måste komma från Björns sida.

Home alone

Björn har dragit till Linköping och lämnat sin familj ensam hemma. Verkligen manligt.

Skämt å sido. Vi klarar oss alldeles utmärkt här - än så länge. Han åkte tidigt idag på morgonen, faktiskt nästan innan barnen var vakna och kommer hem imorgon kväll vilket betyder att jag har en natt ensam att jobba på. Det gör jag ju å andra sidan i vanliga fall också men då får jag någon timma att sova igen på morgonen när Björn går upp med barnen. Nu är det bara att stiga upp vid 6. För övrigt är det skitväder ute och vi har inget regnöverdrag till vagnen så jag vill helst inte ge mig ut heller men blöjor börjar ta slut så jag har inte så mycket att välja på.

Vi hade ju planer på att åka över till Gotland också men det verkar som att Björn kommer ta en snabbresa själv över. Vi trodde kanske att hans mamma skulle haft tid att städa ur stugan så vi hade kunnat flytta ner lite möbler och bo där men så var tyvärr inte fallet. Jag satte ner foten lite och bestämde att vi faktiskt måste sätta barnens bästa i första hand. Det blir ett himla farande fram och tillbaka eftersom stugan ligger ca 20 min från Björns föräldrars hus. Då både Polly och Dino har drabbats av lite "mamme-sjuka" dvs sitter som två frimärken på mig och Björn när det kommer nya människor är det inte aktuellt att låta farmor vara barnvakt heller. Polly måste man dessutom gå igenom ett halvt krig med varje gång man skall få henne att äta och det känns inte riktigt schysst att dumpa det på farmor. Så med andra ord så kanske vi hade kunnat vara 3-4h per dag nere i stugan vilket inte är tillräckligt. Då är det bättre att Björn åker ner själv i 2 dagar och kör järnet i typ 10-12h per dag. Så med andra ord så blir jag nog eventuellt ensam i helgen med barnen också.

Sova får man göra när man blir gammal...

Hurra för mig!

Idag fyller jag år. Inget direkt märkvärdigt med det, om sanningen skall fram så hade jag faktiskt nästan glömt bort det. Alla dagar flyter numera in i varandra så det spelar liksom inte så stor roll tycker jag. Men naturligtvis är det ju alltid kul att fylla år. Om 2 år fyller jag 30, sen tror jag att jag skippar att fylla mer efter det.

Dagen började med "skönsång" av Polly kl 05.58. Snäll-Björn tog med henne ut så jag fick sova lite till. Efter det hann vi med lite presentöppning innan Björn drog iväg till jobbet. Jag fick en systemkamera!! Vi har pratat länge om att köpa en så vi kan ta lite bättre kort på barnen men det har liksom aldrig blivit av men nu har världens bästa Böna varit iväg och köpt en. Nu skall jag bara lära mig vad alla knappar och rattar är till för så jag kan börja fota. Har satt batteriet på laddning, det måste ju vara steg 1.

I övrigt kan det bli en rätt busy vecka. Imorgon och på onsdag åker Björn och jobbar i Linkan så då är jag ensam med barnen. Det är väl inget jag oroar mig för direkt utan jag hoppas på bra väder så vi kan vara ute så mycket som möjligt. Sedan funderar vi på att åka till Gotland i slutet av veckan och över helgen för att fixa lite med stugan. Vi får se hur det blir med det, vill inte fara runt med barnen för mycket heller.

Nu får vi se hur den här dagen fortsätter. En sak är säker, de grå håren kommer i stormande fart..

Succé!

Namngivningen i lördags var en succé. Ja i alla fall om jag och Björn får säga det själva. Klart minus var två supergnälliga barn som var rädda för allt och alla utan mamma och pappa vilket gjorde att jag efter exakt 7 min var tvungen att byta ut den konstläderimitations klänningen jag hade på mig och återgå till ett vanligt bomullslinne och kjol. Vi hade liksom väldig tur med vädret kan man säga. Idag har det nämligen spöregnat om vartannat här.

I alla fall så var alla på plats efter mycket om och men, jag och Björn rev loss ett litet halvimproviserat tal som vi snabbt skrev ihop lite stödord till dagen innan. Efter det bjöds det på fika i massor (och tyvärr så blev det väldigt mycket över vilket rimmar illa med mina tappra försök att bli av med preggomage) och lite mingel. Sen passade vi på att sno lite strålkastarljus igen och talade glatt om för alla de 5 värsta sakerna man kan säga till tvillingföräldrar samt bjöd på en ganska misslyckad tävling där alla skulle klämma ur sig så många kända tvillingpar som möjligt. Jag tror vi kom fram till typ 4 och då var Bröderna Rongedahl ett par av dem.

Efter det var det dags för paketöppning. Detta höll på 4-ever rent ut sagt så vi bestämde oss för att öppna en del hemma. När vi väl kom hem så trodde vi att vi hade trötta barn som skulle sova hela natten. Det tyckte inte dem. Snarare tvärtom. Vi hoppas därför på bättring den här natten istället.

Tusen tack till alla som kom och förgyllde vår lilla familjs dag!

Sol?

Jasså det är soligt ute idag? Jaha näe det har jag inte märkt av. Jag har nämligen varit inomhus hela dagen. Och nu kan jag inte gå ut eftersom barnen sovit större delen av tiden idag och går jag ut nu sover de ännu mer vilket betyder ingen sömn i natt. Så jag blir kvar inne. Det är ju fint här inne också numera efter att jag städat.

Samlar energi

Det ser ut som ett bombnedslag här hemma. Precis innanför dörren står det ungefär 108 par skor, det ligger två ej ihopmonterade barnmatstolar från IKEA, det står två liggdelar till vagnen samt en massa papper och flaskor som skall till återvinningen.

Fortsätter man längre in så är vardagsrummet total kaos med babysitters, babygym, diverse leksaker, strumpor, Björns och mina kläder, obäddad gästsäng, en komatta som är så smutsig att jag är osäker på vilken färg det var på den från början samt ett glasbord som numera är frostat.

Köket skall vi inte tala om.. stekpannor från gårdagen, shotsglas som min kära sambo och hans kollegor var hemma och slabbade i sig lite snabbt igår innan de hade avskedsmiddag för Björn, ännu fler flaskor som skall till återvinningen och rester från barnmaten på både golvet och bänkskivan.

Badrummet.... hårtstrån, hårtstrån och ännu mera hårstrån. Badkar med avlagringar, blöjhink som luktar pyton trots att det inte är några blöjor i just nu. Icke att förglömma små babykläder överallt som man inte riktigt vet om det är tvätt eller inte.

Sovrummet. Obäddat. Det räcker så.

Jag blir trött bara jag funderar på vart jag skall börja. Mitt i alltihop så finns det nämligen två extremt gnälliga barn som idag fått sin andra vaccinering och därmed inte kan sitta själva i ens två sekunder i babysittern. Jag har dopat dem med alvedon och hoppas att det snart skall slå till och göra dem ofantligt trötta i helst 2h. SEN kanske jag kan börja röja lite.

Och ni trodde att man bara var ute och hängde i solen när man var föräldrarledig....

Låt henne bestämma själv!

Jag ser att det har blåst upp till debatt om hur Vickan skall få promenera in till altaret på SITT eget bröllop. Ingen från svenska kyrkan tycker att hennes pappa skall få leda in henne vilket råkar vara Victorias egna önskan. Det är nämligen enligt dem ett tecken på att jämställdheten inte har kommit någonstans. De menar på att hon minsann borde gå med Daniel in eftersom det är dem som skall skapa ett nytt liv ihop och att man i så fall likaväl kunde bli inledd av sin svärmor.

Jag förstår inte riktigt varför man måste dra så djupa slutsatser om detta? Varför kan hon inte få bestämma själv hur hon vill ha det på sitt bröllop utan att bli anklagad för att ta feminismen sju steg tillbaka? Vad är det som är så hemskt med att bli inledd och "bort given" av sin egen pappa?

Jag tycker det är töntigt. Om jag och Björn någon gång gifter oss, eller correction: NÄR vi gifter oss så vill jag att min pappa skall leda in mig. Inte för att jag tycker det är patriarkaliskt utan för att jag vet att det skulle göra honom så himla glad och för att jag vill kunna se Björn där framme väntandes på mig.

Någon gång för 8 månader sedan

Ja då såg man ut så här. Vet inte exakt när bilden är tagen men kan tänka mig att jag är i typ 5-6e månaden eller något. Ungefär då alla började påpeka "Men guuuud vaaaaa stoooooor du äääääär". Tack och håll käften. Kan känna att jag saknar den tiden lite på något sätt ändå. Jag hann liksom aldrig riktigt njuta av att vara gravid och att ha mage. Precis när vi smält att vi skulle ha barn så fick vi reda på att vi skulle ha tvillingar och det där myset ersattes istället med att enbart tänka i praktiska termer så som; hur skall vi få plats i lägenheten? Vad skall vi köpa för bil? Vilken vagn? Såna saker som man nu i efterhand känner att man kanske inte hade behövt ta på sådär superblodigt allvar.

Något jag inte saknar är dock det här - lätt uppsvullna fötter pga havandeskapsförgiftning. Dislike very much.
Riktigt groteska. Och ont som fan gjorde det. Man kan tro att när man har mycket vatten i kroppen så skvalpar det bara omkring sådär skönt. Det gör det inte. Man blir stenhård och det utvecklas elefanthud. Det känns som när man kommer in i värmen och tinar upp efter att ha varit ute i riktigt iskallt väder. Det liksom bränner i hela kroppen. Jag levde i mina Converse den här tiden men till slut blev till och med dem för små. Om det inte vore för vädret hade jag kört Foppatofflor. Så illa var det.

Men sen kom ju de här små guldkornen ut. Och vem bryr sig egentligen om hur man mådde den sista månaden då?

Framsteg

Från ungefär en vecka tillbaka så har båda barnen kommit på hur de skall göra för att vända sig om från rygg till mage och tillbaka. Nu går det helt plötsligt inte lämna dem någonstans alls. Det bästa just nu enligt Dino är att försöka snurra runt på skötbordet, gärna när man står och försöker få de där små fötterna att INTE hamna i bajsblöjan. Polly däremot verkar mer intresserad av att faktiskt ta sig någonstans. Benen går i 190 där bak, men tyvärr förflyttar hon sig mest bakåt. Det är ju också ett sätt i och för sig.

Sommarens planer

Sommaren närmar sig med stormsteg. Åtminstone här i Stockholm där vi hade runt 20 grader och klarblå himmel igår. Jag premiärvisade benen och körde med kjol, stackars folk som vistades runt omkring sjöstaden.

Om 3 veckor, eller typ 2½ så flyttar vi till Linkan. Jag längtar och känner att det verkligen är ett bra beslut. Jag känner mig lite ensam till och från här i Stockholm. Nu får jag skylla mig själv över det för jag har ju som sagt var inte aktiverat mig direkt heller men jag har lovat mig själv och framför allt bebisarna att det skall bli ändring på det när vi flyttat. Det skall också bli skönt att få ha Björn lite mer hemma. Eventuellt så kommer han bara jobba 2-3 dagar i veckan tills det blir juli och dags för semester.

Så planerna framöver verkar vara följande;
- Namngivning för barnen nu till helgen
- Björn jobbar i Linkan 25-26e, jag har inte bestämt mig för om vi skall följa med, åka vidare till Jönnet eller stanna hemma i Stockholm
- Eventuellt åka vidare till Gotland och fixa iordning det sista på stugan - nu skall den nämligen bara inredas och sedan kan vi bo där. Hallelujah!!
- Veckan efter det är det dags för flytt och även om vi får hjälp med att både packa i och packa upp så känner jag en liten stress inför detta. Världens bästa pappa och morfar har dessutom fixat med städhjälp. Kan man sluta städa redan nu eller är det lite väl tidigt?
- Flytta till Linkan med allt vad det innebär i form av göra i ordning ny lya.
- Midsommar - firas förhoppningsvis med världens bästa brudgäng någonstans.
- Dags för semester, 1 vecka oplanerad, 2-3 veckor på Gotland

Och sedan känns det som att det "riktiga" livet i Linkan kommer att börja.
Vad gör ni i sommar?

Röda fingrar

Ja jag har ju uppenbarligen inte gröna i alla fall. Detta är ytterliggare två orkidéer som jag lyckats döda. Dessa är dessutom köpta i "riktig" blomsteraffär. Tydligen tålde dem inte skarpt solljus i kombination med alldeles för lite vatten. Jäkla skitblomma. I nästa lägenhet blir det plast.

Konsten att fastna på bild

Ja så här ser det ut. Av 6 bilder så blir 1 bra. Antingen så har de hunnit titta bort, välta eller göra något annat än att skratta. Vi funderar på att skicka iväg dem till en fotograf och ta lite riktiga bilder men det känns som att det kanske skall vänta tills de kan sitta själva?

Ändrade planer

Tanken var eventuellt att jag skulle möta upp lite Växjö vänner ikväll på restaurang Kungsholmen. Först var det menat att vi skulle göra det imorgon men sedan blev det ändrat till idag istället. Lördag hade passat mig betydligt bättre för då hade jag kunnat ta det lite lugnt med Björn hela dagen men när det istället blir en fredag kl 19 så har jag alltså i princip bara 1h på mig att göra mig iording och ta mig från oss in till stan. Att trolla bort mörka ringar under ögonen och försöka göra något åt frisyren som numera ser ut som en stor Karl-Johan svamp är inte det lättaste.. Nu fick jag ett sms att kvällen blev inställd eftersom ingen annan kunde så nu slipper jag ju fundera på hur jag skall hinna med allt ändå. Istället kommer Björn eventuellt bjuda hem lite vänner från jobbet på after work så jag skall ta tag i att städa undan här hemma lite. Och när hans vänner väl kommer är det jag som överlämnar barn och går och lägger mig en stund. Mitt nya är nämligen att försöka få lite sömn så fort det finns möjlighet. Man kan säga att jag är nere på första trappsteget i Maslows behovstrappa. Om jag bara får lite sömn och mat så är jag med ytterliggare en dag..

Härliga Jönnet

Vi lämnade ett soligt nästan 19 grader varmt Stockholm på onsdag eftermiddagen för att bila lite snabbt och smidigt ner till Jönköping. Det gick inte så smidigt som vi tänkte. Innan vi ens kommit ut ur tunneln från Hammarby Sjöstad var det kö. Det fortsatte hela vägen till Södertälje innan det började lätta lite. Björn hann med två långa samtal på telefonen och jag försökte förgäves ta mig förbi tredje sista banan på mobilspelet. Barnen sov som stockar redan då. Naturligtvis blev vi då tvungna att stanna på vägen för att mata barnen. Det gick bra ända tills vi skulle snika på Mc Donalds toalett och byta blöjor. Dino blev då helt förtvivlad och började stortjuta. Tyvärr ekade det något fantastiskt inne på toan och hans lilla gnyende lät helt plötsligt som en hel gosskör. Då ballade Polly ur också. När vi klev ut från toaletten tyckte jag att folk tittade lite lustigt på oss - precis som om vi skulle haft smiskstuga där inne.

Väl framme i Jönköping möts vi av ösregn och 3 graders värme. Yummie.

Vi hann i alla fall med det mest väsentliga - hänga med min familj samt träffa mormor. Mormor har alltid första prio på träff eftersom hon är så gammal. Själv har hon ju talat om de sista 3 åren att nu vill hon minsann inte leva längre men helt plötsligt känns det som att hon börjat pigga på sig lite och lagt det snacket åt sidan. Skönt!

Vi fick också lite kvalitetstid med Noel och Mille. Vilka godingar. Noel har numera ett nytt smeknamn som han stolt deklarerade; Noel Olof Milo "Nyllet" Nero, detta pga hans förmåga att vara exakt 2mm ifrån alla bebisars ansikte. Mille i sin tur borde kanske enligt sina föräldrar kallas för Terror-Tommy eftersom han inte alls är lika väluppfostrad som Noel. Med andra ord är nog Mille en helt vanlig unge. Det skall bli så himla kul att kunna träffa dem oftare, och att våra bebbar får hänga med sina kusiner lite oftare.

Oooh jag glömde nästan att berätta det viktigaste. Mamma och pappa gick ut på långpromenad med ungarna från typ kl 8 till 10 - 2 h ostörd sömn!!!

Damn you sunlight!

Barnen somnar vid kl 21 och har (ta i trä) sovit till halv fem i två dagar i rad. Det får ju räknas som helt OK och i princip hela natten om man skall tro BVC. Innan har det bara varit att mata dem och sen har de somnat om i typ 2 h till men nu när solen helt plötsligt bestämt sig för att gå upp kl 04.22 så är det tydligen slut med det. Nu jävlar skall det upp och härjas på direkten, det finns knappt ens tid att äta. Båda vaknar samtidigt så jag får mata båda samtidigt också, vilket är helt OK och brukar gå bra. Men under den matningen ligger de och smider elaka planer om hur de bäst skall elda upp varandra. Jag ser det på dem.

Så idag var det bara att gå upp med dem vid halv fem och sitta och titta på när de sparkade i babysittern så att de höll på att få whiplashskador.

Nu är klockan 09.29 och de sover som två stockar. Jag skulle kunna släppa en bomb jämte utan någon som helst reaktion. I den nya lägenheten blir det persienner, mörkerläggningsgardiner och såna där ögonskydd man har på flyget på dem.

Snabb utflykt

Imorgon jobbar Björn halvdag eftersom det är röd dag på torsdag. Jag fick ett sånt otroligt sug efter att åka hem till Jönnet och hänga med världens bästa Noel och Mille så sagt och gjort - vi åker imorgon efter jobbet och tar oss en övernattning hemma hos mamma och pappa och spenderar sedan dagen med familjen. Snart bor vi ännu närmare och kan göra det betydligt oftare. Härligt!


I övrigt så kom världens bästa Björn hem igår med lite gott och blandat i en påse;
- 10 röda rosor
- Ett paket jordgubbar (som faktiskt smakade och luktade jordgubbar)
- Ett paket våffelmix
- Ett paket vispgrädde
- Ett paket chokladpudding
samt
- En trisslott.
Eftersom han skulle träna idag trodde han inte vi skulle ha tid att fira. Sötnosen.
Själv budade jag iväg 10st stora röda rosor till honom på jobbet. Tillsammans med ett cheesy rim om att rosor är röda, violer blå.. osv så hoppas jag att det gjorde succé!

Det går framåt

Ja nä men jag tycker att vi börjar få riktigt bra koll på det här med matningarna nu. Verkligen.

Utmanad

Härliga Alexandra har slängt en liten nominering till mig från sin blogg. Nu läser jag tyvärr inte 7 privata bloggar och jag har lite svårt att se att tex Alex Schulman skulle vara intresserad av att anta detta så jag bjuckar på ett par saker ni kanske inte visste om mig.

1. Jag har fisk och fotfobi. Precis som alla andra tycker jag inte heller om ormar och spindlar men fiskar är nog det värsta som finns. När jag och Björn var i Thailand så badade jag inte mer än vad jag absolut behövde eftersom det GARANTERAT fanns haj i vattnet. Dessutom har jag hört om gammelgäddorna som lurar i vassen i Åsasjön.
   Fötter tillhör också det kanske absolut äckligaste som finns. Hårda hälar, spruckna naglar och tåbira...brrrrr.
   
   
2. År 2004 fick jag ett infall och åkte ner till Tyskland för att jobba som hästskötare åt en dansk landslagsryttare vid namn Morten Gram. Det höll endast i ett par dagar och det berodde faktiskt inte på att hans fru var helt dum i huvudet (resultatet efter att hon fått en spark just där) utan att han barrerade sina hästar.
   
   
3. Jag är som lyckligast när jag hittar en perfekt klämfärdig finne. På mig eller någon annan.
   
   
   
   
4. Jag vet inte hur jag stavar till mina andranamn. Julia Margareta Victoria Nero. Jag är osäker på om det är något H med i MargaretHa eller om Victoria stavas med K. Det som är mest pinsamt är att jag bara behöver titta på mitt körkort men jag orkar liksom aldrig.
   
   
5. Mitt första jobb var som stallvärdinna på Klämmestorp. Det innebar att man delade ut hästar till alla som skulle rida, mockade, sopade och kvällsfodrade. Utöver det skulle man hjälpa alla på med grejer och annat till hästarna. Man jobbade ungefär mellan kl 15-22 och för att man gjorde detta fick man rida gratis. Då gick jag i 5an. Det skall börjas i tid.
   
   
6. Sen jag blivit "hemmamamma" så har jag pinsamt nog börjat fastna framför ultra-kristna programmet Sjunde Himlen på kanal 5. Det är för jävla pinsamt.
   
   
7. Jag brukade lacka på Björn för att han alltid (enligt mitt tycke) spelade ett spel på sin telefon. Jämt jämt jämt satt han där och knappade. Gissa vem som fastnat nu...

Om ni läser och har en egen blogg får ni hemskt gärna gå loss och berätta hemlisar om er själva också. Lämna adressen i kommentarsfältet!

Anniversary

Imorgon är det 1 år sedan Björn snubblade ner på knä och frågade om jag ville tillbringa resten av mitt liv med honom. Ni kan ju läsa mer om hur elegant jag hanterade den situationen här. Nu till saken; det här måste ju naturligtvis firas men att tänka ut smarta och romantiska saker är svårt när man lider av svår sömnbrist och dessutom har två monster som kräver rätt mycket uppmärksamhet. Har ni några bra idéer på vad jag kan hitta på? Jag vet att jag är ute i fantastiskt god tid som vanligt. Det är alltså imorgon.

Dop som blev till namngivning

I februari bokade jag Sofiakyrkan här i Stockholm för dop. Då var första lediga tiden 22 maj vilket kändes som låååångt framöver. Som bekant går ju dock tiden fort när man har kul alt när man har barn och helt plötsligt så insåg vi att vi kanske skall börja ta tag i det där. Tyvärr fanns det ingen möjlighet att boka församlingslokalen eftersom någon kommit på den sexiga idéen att ha sin bröllopsfest där. Så vi hade istället som alternativ att försöka hitta någon lokal på Södermalm där vi kunde vara, en lokal inom promenadavstånd och som inte luktade gammal fylla. Det fanns ingen.

Så helt plötsligt har vi gjort tvärtom och kommer nu istället att ha en namngivningsfest på ett café ute i Tyresö. Snacka om ytterligheter. Men det här cafét är fantastiskt fint och dessutom var det där som jag och Björn träffades för första gången så det känns lite som att vi knyter ihop säcken liksom.

Det svåra har dock varit att få ihop en liten lista på folk. När Björn hade bjudit sin "närmaste" släkt så var vi uppe i typ 87 pers. Själv hade jag fått ihop 25. Att ha över 100 pers på ett dop är inte aktuellt kände vi så då började den stora slakten. Nu är vi nere på runt 60 personer istället vilket känns lite mer överkomligt. Bli inte arga om ni inte fått någon inbjudan - se det som att ni har en fri lördag där ni kan göra vad ni vill. Om ni ändå vill skicka presenter går det naturligtvis bra!

Supereffektiv

Idag har jag hunnit med följande medan barnen har sovit förmiddag:

• Hängt torkad tvätt
• Rensat och satt igång ny tvätt
• Plockat iordning och städat undan
• Rensat in nya kläder i barnens garderob, vi är numera snart inne på stl 62
• Diskat undan kastruller och stekpannor samt satt igång diskmaskin
• Hunnit duscha och tvätta supersnuskigt hår
• Städat toaletten och badkaret

Nu är dock förtrollningen bruten och två små barn har vaknat och kräver omedelbar uppmärksamhet. Även att de bara ligger och myser i sängen så är det tydligen roligare att göra det om jag sitter jämte och bloggar. Skit samma att jag inte ägnar dem någon uppmärksamhet alls - jag skall sitta där jämte. Basta!

Lycka

Ja det krävs inte så mycket för att man egentligen skall känna sig lycklig. Läste hos Fia om små egentligen ganska triviala saker som ändå gör henne lycklig och tänkte därför försöka sammanfatta en egen liten lista på saker jag gillar.

• Lyx är att ha en balkong men allra helst en stor trädgård där man kan gå ut och tända en grill. Att kunna grilla en solig sommarkväll är livskvalité och en av anledningarna till att jag hoppas vi hittar ett fint hus i Linkan inom en snar framtid om vi bestämmer oss för att stanna kvar.
• Att ha ett välfyllt kylskåp. Det skall finnas allt av allting så man slipper springa ner till snordyra Konsum för att handla en liten creme fraiche. ALLT skall finnas. Sen att det ofta behöver slängas en del gör inte så mycket.
• Att få ett personligt brev på posten. Skit samma vad det innehåller men det skall ändå vara någon som har tagit sig tid att plita ner adress och namn för hand.
  
• Att ha en riktigt fullspäckad dag. Detta var mitt bästa innan vi fick barn, nu är ju alla dagar fullspäckade vare sig man vill eller inte. Men att ha en riktigt fullspäckad dag fylld av ex gå på stan, träffa vänner, party på kvällen osv. Det är fint det!
• Sol varje dag. Sådär när solen bara fortsätter skina och man tar för givet varje morgon att det skall bli uppåt 25-30 grader i minst 4 veckor framöver.
  

Små små ganska enkla ting. Ja och sen har vi ju naturligtvis det där med att vinna typ 800 miljoner men jag har gett upp den tanken.

Tråkigt

Mamma, pappa, min moster och morbror skulle åkt till Nice en vecka imorgon. Nu verkar det som att det blir inställt eftersom det skall regna, regna och regna lite till i en vecka där nere. Istället skall de ha någon slags bilsemester i Tyskland.







Mohahahahahahahahahahahahahhahaha

Barnmat

Som på en dag bestämde sig småttingarna för att det här med lite mer fast föda nog var rätt kul och numera mumsar vi på för glatta livet. Jag började med att frysa in lite olika pureer i isfack och så fick de varsin sådan. Nu är vi uppe på att de äter 2-3 kuber var så enligt BVC tanten kan jag snart börja gå över på mer "riktig" mat dvs fisk, kött och fågel. Nu till min fråga: Hur gör man? Enligt BVC så tycker barn om mer "kryddad" mat men jag är ju livrädd för att hälla i något som blir alldeles för starkt. Jag vet att salt är big no-no men enligt henne funkar det med soya, dragon, timjan och diverse andra kryddor. Sen har jag förstått att allt skall kokas också men är det bara att gå loss och blanda hejvilt? Kan jag bara koka lite pasta, köttfärs och sen mixa ihop? Skall det vara grönsaker med också? Hur fryser man in det här sen för det går ju inte att hålla på med de här isbitsfacken i all evighet. Eller måste man göra "färsk" mat varje dag?

Ni har att göra med en halvt förståndshandikappad här så gärna väldigt utförliga tips!

Stolt vän!

Och helt plötsligt på nyhetsmorgon så dyker världens bästa Charlotte upp i TV:n, bara sådär! Hejja Lotta!!

Vart går resan?

Jag blir helt varm i kroppen när jag tänker på att det faktiskt nu finns pengar till att göra en liten resa. Kanske en Löve-weekend till Paris? En längre tripp till NY? En solresa i vinter? Hejja lägenhetsförsäljning.

Men sen kommer jag ner på marken igen när jag inser att det finns två små barn. Inte vill man ha med sig två små lipiga barn i New York när det bara skall tokshoppas och gå på coola barer? Med två små barn är det ju Bamseklubben på Mallis som gäller, inget annat.

Det blir nog med andra ord ingen resa än på ett tag förrän barnen är tillräckligt stora för att bli bortlämnade. I natt sov de till halv fem utan att knappt vakna i mellan så snart är vi förhoppningsvis där!

Detta var för övrigt mitt 800e inlägg. Jisses, jag tycker synd om er som orkat läsa de andra 799..

Schyssta greker

Det är kaos i Grekland, ekonomisk kaos. Folk demonstrerar så det står härliga till eftersom de inte vill ha sänkta löner eller drabbas av diverse andra ekonomiska förluster. Det kan man ju förstå. Men lyssna på det här nu;

• I Grekland jobbar man till man blir 52. Sen går man in pension.
• I Grekland får man 14 månadslöner per år
• Grekerna drog ett par vita lögner gällande sin ekonomi när de ansökte om EU-medlemskap
• Pyttelandet Slovenien måste LÅNA pengar för att kunna hjälpa till att lösa Greklands ekonomiska kris.

Man kan ju tycka att de kanske får lite vad de förtjänar...

Lite uttråkad

Alltså det här med att vara föräldrarledig.. så himla kul är det ju faktiskt inte. Jag antar att det är lite som att svära i kyrkan och säga detta men jag tycker faktiskt att det är ganska långtråkigt. Det betyder inte att jag inte älskar och avgudar mina barn, jag pratar mer om själva situationen. Varje dag ser precis likadan ut. Det skall matas. Det skall sovas. Det skall bytas blöjor. Det skall tröstas. Det skall bytas kläder. Och mitt i allt detta så skall det helst också hinna städas, tvättas, lagas mat och vara ute och gå.

Nu har jag ju inte engagerat mig direkt i att lära känna någon annan mamma så jag får ju skylla mig själv över att det inte händer mer på dagarna. Jag har lovat mig själv att det skall bli ändring på det när vi flyttar men det är ändå 1 månad kvar tills dess. Jag har träffat mammor som säger saker i stil med "Åh jag skulle kunna vara hemma hur länge som helst med mitt barn, det är ju så roligt". Que? Vad gör dem som inte vi gör här hemma? Eller är vi bara inne i en liten mellanperiod nu? Kommer det bli hysteriskt mycket roligare sen när de kryper och kravlar omkring?

Lite peppning hitåt tack!

Så jobbigt..

Jag mår bra nu i alla fall. Var lite jobbigt ett tag för ryggen men nu har det ordnat upp sig!

Snark

Ja efter att ha varit uppe och härjat från kl halv sex så är det läge för en förmiddagslur. Det är rätt kul att de sover precis som sina föräldrar. Dino - liten och nätt, tyst och söt precis som sin mamma. Polly - vräker ut sig, snarkar och dregglar lite - precis som sin pappa!

Lucky bastard!

Jag och barnen diggar till Robbie Williams idag. Eller kanske mest jag..

Dagens gåta

Vad är det som det bara blir mer och mer av ju mer som äts?



SVAR: Allt du stoppar in i munnen på en baby.


Jag kanske har fel teknik men det känns som att när vi kämpat i oss tre pytteskedar så har det helt plötsligt spottats och dregglats ut tio stora matskedar. Det går med andra ord sakta och väldigt säkert framåt med smakportionerna. Imorgon går vi på palsternacka för första gången, hoppas på att det skall bli en riktig aha-upplevelse för dem.

Inte så stark som jag trodde

Jag har alltid varit rätt nöjd över mitt immunförsvar. Jag har ytterst sällan varit sjuk och de gånger jag varit hemma från jobbet mer än 2 dagar i rad kan jag nog räkna på en hand. Och då menar jag alla jobb sen jag började jobba efter gymnasiet. Mina förkylningar har aldrig varit särskilt jobbiga, jag blir täppt i näsan men det fixar ju nässprayet och sen är det bara att köra på. Jag kan inte minnas att jag haft maginfluensa sen jag var barn.

Men nu.. Nu öser jesus på mig diverse sjukdomar. Det är maginfluensa, det är förkylning, det är någon influensa igen och nu helt plötsligt så hostar jag konstant och har världens snorigaste näsa - IGEN. Vad är det som händer? Har mitt immunförsvar sjunkit till minus efter jag fick barn? Jag trodde det skulle göra en lite starkare? Och vad får de här små alla sina baciller ifrån, det är ju inte så att de hänger med polarna på dagis direkt. Kan det vara det här med att de i tid och otid skall stoppa sina fingrar i munnen? "Mmm pilla på något på golvet och sen stoppa fingrarna i munnen" "Mmm pilla brorsan i munnen och sen pilla mig själv i munnen" eller "Mumsfilibaba - äckelpäckelsnuttefilten i munnen!".

Eller så har jag helt enkelt gått och blivit typ pollenallergiker. Kan man bli det på gamle' dar?

Den finns på riktigt!

Läser till min glädje att det tydligen har synts spår av den ständigt osynliga järven på Skansen. Tyvärr för räven som lyckades smita in men kul för besökarna som äntligen fick lite valuta för pengarna. De gångerna jag varit där har den lyst totalt med sin frånvaro..